Bildkälla: Internet Bildkälla: Internet

Att en chef är viktig för arbetsgruppens resultat tycks alla vara ense om.

En bra chef vill veta vad de anställda tycker och har koll på vad som pågår på arbetsplatsen. En chef som engagerar de anställda i en dialog och visar att synpunkterna är värdefulla. En chef som undviker tvetydighet och klargör var de själva står i olika frågor, sammanfattar sajten www.fastcompany.com.
 
Andra goda vanor en bra chef har:

De sätter sig in i verksamheten. Det är viktigt att ha koll på fällorna och utmaningarna i jobbet för att kunna stödja de anställda.

De litar på sina anställda och ägnar inte tid åt att detaljstyra dem, något som bl a förutsätter en bra anställningspolicy.

De tror på människors förmåga att utvecklas och hjälper de anställda att komma vidare i jobbet.

De accepterar att misstag sker. Missar kommer alltid att inträffa och de blir svårare att hantera om de anställda inte vågar berätta om dem. Den som vet att allt inte måste vara perfekt blir mer benägen att dela idéer och erfarenheter.

De är medvetna om sina egna starka och svaga sidor och hur det kan kännas för anställda att arbeta för dem.

De står upp för sin personal inför sin egen ledning.

De intresserar sig för de anställda som individer och strävar efter att de ska kunna kombinera arbetsliv och privatliv.

De strävar efter att skydda arbetsvillkoren så att anställda kan göra ett så bra jobb som möjligt med få störningar utifrån. De ger stöd, utvecklingsmöjligheter och ärlig kritik

De är förutsägbara, dvs inte rättvisa ena dagen och orättvisa nästa. Sajten citerar forskning som drar slutsatsen att det är bättre att som anställd bli behandlad någorlunda lika, än bra ena dagen och dåligt nästa.




 

Bild: Dr. Shigeaki Hinohara  från    Internet Bild: Dr. Shigeaki Hinohara från Internet

En japansk läkare på 105 år avslöjar 12 råd för ett längre liv, de är värda att hålla i minnet.

Livselixiret har ännu inte uppfunnits, men vi vet med säkerhet att det finns många saker som gör att vi lever längre och framför allt lyckligt. Några av dessa, i synnerhet 12 stycken, avslöjas av någon som... verkligen borde veta.
Vi talar om Dr Shigeaki Hinohara, en japansk läkare som bland annat har haft "förmånen" att leva upp till 105 år. Innan han gick bort, skrev han år 2017 en lista över goda vanor som han tror kan hjälpa oss att leva längre och med ett leende på läpparna.

Här är de!

1. Överväg bara sånt som förtjänar din uppmärksamhet. Stress skadar kroppen och själen, så undvik att ta åt dig för saker av liten betydelse.

2. Låt dig inspireras. Konst, poesi och musik är bra inspirationskällor och att försumma dem betyder att stänga dörrarna till fantasin.

3. Var inte snål med din kunskap. Allt du lär dig, dela det med andra som om det vore en gåva.

4. Planera, alltid. Låt inte dagarna överraska dig. Planera saker och inget åtagande kommer någonsin att bli för tungt!

5. Avled ditt sinne från smärta. Tänk inte på vad som gör ont och tar bort din energi, lär dig att vända dig bort och släppa taget.

6. Försumma inte daglig glädje. Glöm inte att skämma bort dig själv och de omkring dig, njut av de glada ögonblicken.

7. Stanna inte vid det första svaret. Försök att alltid lyssna på olika versioner i en diskussion, så blir du mer objektiv!

8. Ät sunt och sov ordentligt. Hälsa är en dyrbar råvara, slösa inte bort den.

9. Lita på dig själv. Det finns en skillnad mellan ödmjukhet och brist på självkänsla. Be inte om hjälp för minsta lilla svårighet, lösa det själv!

10. Fäst dig inte för mycket vid pengar. De är till för att spenderas, så bli inte deprimerad när du tömmer dina fickor.

11. Hitta ett föredöme. Omgiv dig med människor som du tycker är bra för dig och när du tvivlar, be om råd med ödmjukhet.

12. Älska ditt arbete. Om du gör ett jobb som du gillar, kommer du inte att arbeta en enda dag under hela ditt liv.

Se mer i video




 

Kanske tycker du nu att den här årstiden känns lång och trist. Dagarna är långa och mörka och kylan inte är något att leka med.
Håll ut för varje dag så blir det ljusare nu både morgon och kväll. 

 10 enkla saker du kan göra för att pigga upp dig:

1. Gå ut! Genom att gå ut en liten stund mitt på dagen får du både frisk luft och välbehövligt dagsljus.

2. Köp en bukett tulpaner i glada färger till dig själv och kanske även till en vän.

3. Tänd ljus! När det är mörkt stora delar av dagen blir det både ljus och mysigt med lite värmeljus i hemmet. Kom bara ihåg att släcka när du är klar.

4. Se en film! Iskylan gör det svårt att hitta på saker utomhus varför det kan vara jättemysigt och bädda ner sig framför en bra film.

5. Ring en vän/familjemedlem! Att umgås med någon vi tycker om ger oss både värme och trevlig sällskap.

6. Baka en kaka och njut med familj/vänner.

7. Läs en bok, kryp upp i soffan och gör en stor kopp te eller nåt annat varmt.

8. Leta fram sällskapsspelen och umgås med nära och kära. Spel livar alltid upp.

9. Rensa i garderober och annat med favortmusiken i högtalarna. Efter en storrensning känns det alltid lättare även i kropp och själ.

10. Surfa runt på youtube, där är det  fullt med roliga, uppiggande och glada klipp.

Bild från filmen från youtube baby giraffe tries to stand Bild från filmen från youtube baby giraffe tries to stand

När jag såg denna film så påminndes jag av att vi alla redan lärt oss mer än vi kunnat ana. Först så simmade vi ett maratonlopp som spermie, vilket bara det är en prestation. Sen kom vi ut och lärde oss äta, krypa, gå och prata mm mm.
Hur många gånger ramlade vi inte innan vi kunde gå?
Vi slutar inte att lära eller att utvecklas bara för att vi har blivit vuxna utan vi lär oss hela livet och det är det som i alla fall ger mig energi, kraft, lust och glädje. Man kan byta spår i livet när man vill och hur ofta man vill. Det viktiga är att vi gör saker vi trivs med och mår bra av.
Önskar dig en fortsatt fin vecka <3

Foto: Anki Lindström Foto: Anki Lindström


Det berättas om bonden Fleming, som en dag var ute på fältet och arbetade som vanligt, att han plötsligt hörde någon ropa på hjälp. Han släppte genast allt han hade för händer och sprang i riktning mot ljudet. Alldeles bredvid fältet fanns ett djupt träsk, och det var därifrån ropen på hjälp kom.
Mycket riktigt. När Fleming kom fram till träsket hittade han en skräckslagen pojke som kämpade för sitt liv. Fleming fick anstränga sig till det yttersta, men lyckades till slut dra upp pojken ur träsket.
Nästa dag körde en praktfull vagn in på bondens gård. En elegant adelsman klev ur och presenterade sig som far till pojken vars liv Fleming räddat.
"Jag står i djup tacksamhetsskuld till dig", sa adelsmannen. "Därför vill jag ge dig en summa pengar i belöning".
"Nej, jag kan inte ta emot någon belöning för det" svarade Fleming. " Jag gjorde bara vad varje medmänniska skulle ha gjort"
Just då dök Flemings son upp på gårdsplanen. "Det här är min son Alexander", förklarade bonden stolt.
"Då har jag ett förslag", sa adelsmannen. "Låt mig ta hand om din son och ge honom en bra utbildning. Om han är det minsta lik sin far kommer han att växa upp till en man som du kan vara mycket stolt över."
Och så skedde också. Flemings son tog sin examen vid St Mary´s Hospital Medical School i London. Han kom senare att bli känd som sir Alexander Fleming, mannen som upptäckte penicillinet.
Några år senare insjuknade adelsmannens son i lunginflammation. Botemedlet? Penicillin.
Adelsmannens namn? Lord Randolph Churchill. Hans son? Winston Churchill.
Källa: Internet

Den 7 oktober är det World Smile Day. Visste du att kvinnor är bättre på att le än män? Ett leende smittar i minst tre led och när vi ler så känner vi oss gladare. Det går att öva upp sitt vackra leende genom att inte tänka på något utan bara le. Inte tillgjort utan naturligt och inom en minut så känner du dig gladare. Du kan ta hjälp av en penna i munnen på längden, titta dig i spegeln, titta på glada människor. 

Du kan även testa att le mot de du möter under en dag, jag lovar att du kommer att känna dig gladare och dessutom så gör du andra glada. 

Det finns en del artiklar med mig om detta ämne. 

Har du frågor om skratt, leende, arbetsglädje eller liknande så hör gärna av dig. 

En gång var det en bonde som hade ett par hundvalpar som han skulle sälja. Han gjorde en skylt med reklam för hundarna som han spikade fast vid sitt staket. Medan han satte fast skylten kände han att någon sökte hans
uppmärksamhet genom att dra honom i byxorna....
När han tittade ner fick han syn på en liten pojke med ett stort leende och något i sin hand.
”Du, jag skulle vilja köpa en av dina valpar”, sa pojken.
”Nå”, sa bonden. ”De här valparna kommer från en fin stamtavla och därför kostar de en del.”
Pojken böjde huvudet och så tittade han ner. När han tittade upp igen sa han: ”Jag har några kronor, är det tillräckligt för att få ta en titt?”
”Jadå”, sa bonden och ropade på en av de fyrbenta små. Ut från hundkojan kom hunden Dolly. Bakom henne följde tre pälsbollar.
Pojkens ögon blev stora och glittrade.
Så kom en liten rackare till med mycket päls ut ur hundkojan. Den var tydligt mindre än de andra. Den hoppade i princip fram för att försöka komma ikapp de andra.
Den lilla pojken pressade sitt ansikte mot grinden och sa högt: ”Jag vill ha den!” och pekade på den allra minsta valpen.
Bonden satte sig ner på huk och sade: ”Pojk, du vill inte ha den valpen. Han kommer aldrig kunna springa och leka med dig på det sättet du önskar.”
Då böjde pojken sig ner och drog upp sitt ena byxben. Då fick bonden se att pojken hade ett ben av stål. På foten hade pojken en specialtillverkad sko.
Pojken tittade upp på bonden och sa: ”Du förstår, jag springer inte så bra själv och han behöver någon som förstår honom.” Pojken pekade på valpen.
Med gråten i halsen lyfte bonden upp valpen och placerade den i pojkens armar.
”Hur mycket?” frågade pojken.
”Jag tar inte betalt för äkta kärlek,” svarade bonden.
Källa: Internet

 En sjuksköterskas berättelser om vad de som ligger på dödsbädden ångrar mest med sitt liv.

Bronnie Ware är en sjuksköterska och har länge arbetat med palliativ vård, eller som det också kallas; vård i livets slutskede. Hon spenderade mellan tre till tolv av dessa människors sista veckor och delade, enligt henne, fantastiska och speciella ögonblick.

Bronnie berättar hur dessa människor växte väldigt mycket då de stod inför sitt eget slut. Hon lärde sig att aldrig undervärdera någons kapacitet att växa som människa. Vissa personers förändringar var helt enkelt fenomenala. Alla gick igenom olika känslor som förnekelse, rädsla, ilska, ångest, mer förnekelse och till slut accepterande. Varje patient till Bronnie hittade sin frid innan de lämnade oss, varenda en av dem.

Bronnie frågade sina patienter om de hade någon ånger eller om det var något de skulle gjort annorlunda. Gemensamma teman dök upp igen och igen. Här kommer listan på de fem mest vanliga:

1. Jag önskar att jag haft modet att leva ett sant liv mot mig själv, inte livet som andra förväntade av mig.
Det här var det vanligaste att ångra. När personer inser att deras liv snart är över och kollar tillbaka ordentligt på allt, då är det enkelt att se hur många drömmar som inte blivit uppfyllda. De flesta personer hade inte ens uppfyllt en halv dröm och var tvungen att dö med vetskapen att det var på grund av val de gjort, eller inte gjort.
Det är väldigt viktigt att försöka nå åtminstone några av sina drömmar på vägen. När man tappar hälsan är det ofta för sent.

2. Jag önskar att jag inte jobbade så hårt.
Det här kom från alla manliga patienter som Bronnie arbetade med. Många missade sina barns uppväxt och deras partners närhet och kamratskap. Kvinnor pratade också om detta, men eftersom de flesta var från en äldre generation hade de inte varit ansvarig för att försörja familjen. Alla män som Bronnie pratade med ångrade detta bittert och all tid de lagt på jobbet.


3. Jag önskar att jag hade haft modet att uttrycka mina känslor.
Många valde att inte berätta om sina åsikter och känslor för att komma överens med andra. Som ett resultat fick de nöja sig med en medioker existens och aldrig fullkomligt bli den person de skulle kunna bli. Många utvecklade sjukdomar som relaterade till den bitterhet och avsky som kom till följd av detta.
Det går inte alltid att kontrollera andras reaktioner. Men, även om andra människor i ett första läge reagerar om du förändrar hur du beter dig genom att vara uppriktig, så påverkar det i slutändan relationen till en hälsosammare nivå. Om inte så avslöjar det snarare en ohälsosam realtion, oavsett så vinner man.

4. Jag önskar att jag hade haft mer kontakt med mina vänner.
Oftast upptäckte inte patienterna vikten av gamla vänner först den absolut sista tiden, vilket gjorde det väldigt svårt att finna äldre vänner. Många hade blivit så fast i sitt eget liv att de låtit fantastiska relationer sina ut över tiden. Det var många som djupt ångrade att de inte gav vänskap den tid den behövde. Alla saknar sina vänner när de ligger på dödsbädden.
Bronnie förklarar att det är vanligt att i ett hektiskt liv så är det lätt att släppa på vänrelationer. Men när man ska möta döden så faller de fysiska delarna av ens liv bort. Det är sällan pengar eller status som spelar någon roll i slutändan. Att få ordning och klart med ekonomi är oftast för att göra det enkelt till sina nära efterlevande. Oftast var många för dåliga för att ordna detta, allt handlade i slutändan om kärlek och relationer. Det är allt som är kvar de sista veckorna.

5. Jag önskar att jag hade låtit mig själv vara lyckligare.
Denna var enligt Bronnie överraskande vanligt förekommande. Många insåg inte först i slutet att lycka är ett val. De hade fastnat i gamla vanor och spår. Ofta var det ”bekvämligheten” av något bekant som tog över känslorna, och det fysiska livet. Rädsla för förändring fick dem att låtsas mot dem själva och andra att de var nöjda. Men på insidan så längtade alla efter att skratta ordentligt och få lite mer ”fånigheter” i livet igen.
Bronnie avslutar med att berätta:
När man ligger på dödsbädden så är vad andra tycker om dig väldigt långt från dina tankar. Hur fantastiskt vore det inte att kunna släppa taget och le igen, långt innan man dör.
Livet är ett val. Det är ditt liv. Välj medvetet, välj smart, välj ärligt. Välj glädje.

Källa: Internet

Foto: Anki Lindström, copyright Foto: Anki Lindström, copyright
Vi behöver alla bli sedda och uppskattade. Många växer upp utan att få den bekräftelsen från sina föräldrar. Då är det extra viktigt att andra vuxna finns där. Vi har alla ett ansvar för att barn ska få växa upp och känna att de betyder något, att de är viktga.
Det spelar ingen roll om du är lärare, fritidsledare, släkting, granne eller om du har barn som har kompisar som du känner inte har något stöd hemma. Det viktiga är att du är medmänniska. Om du anar att ett barn inte får det stöd som den bör ha hemma så kan du bidra med att bara finnas där. Du kan göra stor skillnad.

Jag vet för att jag har alltid haft tur att ha andra vuxna omkring mig när jag var liten. Många av dom visste inte hur mycket det betydde för mig, för dom var det bara självklart. Jag har många att tacka och har nog tackat de flesta sen jag blev vuxen. De såg mig, de fanns där om jag behövde prata. Men oftast så räckte det med att de såg mig och brydde sig om mig.
När jag blev äldre och fick praktisera på olika ställen via skolan så hade jag också en hilma tur med de jag mötte där eller när jag började sommarjobba.

Alla har inte den turen så jag uppmanar dig till att vara medmänniska och våga finnas där för någon. Du kan göra skillnad som kan vara livsviktigt för en annan människa.

Vi vuxna behöver också känna oss bekräftade, uppskattade och omtyckta, men det kan vi lättare söka själva. Barn behöver det på ett annat sätt och det är viktigt att det får det med sig när de växer upp.  Vad kan du bidra med i din vardag?

Inget barn ska få känna sig utanför, inget barn ska vara mobbat, det är vårt ansvar som vuxna att förhindra detta. Jobbar du inom skolan eller fritidsaktiviteter med barn ingår det i ditt jobb att förhindra detta. Vi andra bör se det som vår skyldighet att se till att barn i vår närhet mår bra,  känner sig älskade och betydelsefulla.
loading...

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter