Sol i hjärta, sol i sinne. sol ute och sol inne.

Nu är det lite känningar av våren i luften. Fåglarna har börjat sjunga och snön krymper undan. Ja har börjat se rabatterna titta fram. Det är inte så långt till våren. Jag brukar roa mig med att följa med nu vad som sker varje dag utan för mitt fönster. Det går fortare än man tror, snart tittar vårblommorna fram. Jag kan se det för mitt inre öga.

Men det är också en tid då många har det tufft och stressigt på jobbet. Vi får inte glömma bort oss själva. När det känns som om tiden inte räcker till, det är då det är dags att ta en paus. Så här kommer veckans skrattsalvor.

- Hur kommer det sig att myggor biter olika hårt?

- Ja, en del myggor tar väl bara stickprov.

--

- Jag föredrar fiol framför piano!

- Är du mycket musikalisk?

- Nej! Jag är flyttkarl!

--

- Har du vunnit på lotteri någon gång?

- Ja, en gång. Det var när jag låg i lumpen på manöver. Då drog vi lott om vem som skulle tömma utedasset och då vann jag...

--

Ja, nu vet jag i alla fall var min man brukar hålla hus om kvällarna. Jag råkade komma hem tidigt igår - och där satt han!

--

Flygvärdinnan var orolig.

- Om jag gifter mig så får jag sparken.

- Kan vi inte gifta oss i hemlighet, sa hennes kille.

- Men tänk om vi får barn då?

- Jamen herregud, för barnet berättar vi det naturligtvis.

 --

Berras farsa kommer hem från golfbanan på ett uselt humör.

- Hur många slag farsan?

- Tjugotvå.

- Det var väl bra.

- Visst, sen ick det sämre på andra hålet.

--

Hört på regionala trafikradion:

- Risk för vattenplaning på E6an. Annars flyter trafiken som vanligt...

--

Två kanadensiska jägare var på väg ut i storskogen med ett sjöflygplan för att, som de gjorde varje år, jaga älg en vecka.

Den unge piloten landade och sa till dem när de gick av:

- Jag kommer om en vecka och hämtar er, men kom i håg - bara en älg var.

 En vecka senare:

- Jag sa ju att ni bara skulle skjuta en var, sa piloten. Det här planet kan inte lyfta med så mycket övervikt.

- Vad är du för en slags pilot egentligen? sa en av jägarna. Den vi hade förra året var minsann inte rädd för att lyfta med fyra älgar.

 Den unge piloten blev förnärmad när hans yrkeskunnande ifrågasattes och sa:

- Gick det förra året, så måste det ju gå i år också. Älgarna lastades på planet och piloten taxade i väg för att lyfta .

 Planet studsade i väg över vattenytan och kämpade för att lyfta. Men helt plötsligt skar ena vingen ner i vattnet och man for iväg mot skogskanten och kraschade.

 Ett par timmar senare återfick jägarna medvetandet.

- Var är vi? frågade den ene.

 Hans kompis tittade ut över spillrorna av planet, de döda älgarna och startplatsen.

- Tja, sa han, vi är väl 75 meter längre bort än förra året.

Det var veckans skrattisar.

Önskar dig en fortsatt glad vecka och ta gärna en kort promenix på lunchen. Det är bra och nyttigt med sol på näsan, dessutom så tänker man bättre efteråt.

Ha det glatt.